Så var kvällen både kommen och gången! Kvällen på Globen med L och Bryan Adams på scenen, och vilken kväll det blev då! Jag hade högt ställda förväntningar och samtliga av dessa blev överträffade med råge, och som jag spekulerade inför konserten i mitt förra inlägg så spelades mycket riktigt Summer of '69 och en väldig massa andra låtar med så klart. Klassiska låtar som Cuts like a knife, Heaven, 18 till I die och I do it for you blandades med nya för mig obekanta låtar.

En sak som både jag och L slogs av var att till skillnad från de flesta andra sångare och sångerskor så verkar Bryans röst bara bli bättre ju äldre han blir! Helt galet vilken sångare karln är! De flestas röster brukar ju spricka när de tar i, men inte Bryan inte. Nej nej, han sjunger lika rent oavsett vilka närmast omänskliga toner han än ger sig på!

Resorna till och från Stockholm blev lite av ett äventyr dem med dess värre. Eftersom Globen inte direkt tillhör Uppsala län så blev vi tvungna att beställa riksfärdtjänst. Detta ska då göras minst 2 veckor innan planerat resedatum för att de ska hinna med all logistik runt om. Detta gjorde vi så klart med, vi hade till och med någon dags marginal vill jag minnas. Detta till trots så ringer min telefon en kvart innan bilen ska vara hos mig. Kvinnan som ringer säger att hon ringer från Uppsala taxi, och frågar om jag ska åka den dagen. Bara den saken liksom? Det ska dem veta med säkerhet! Vidare frågar hon om jag kan åka en hög bil, vilket vi skrev i min ansökan att det är omöjligt! Så med den villervallan i åtanke kände jag mig tvungen att påminna om att jag heller inte kan åka VW Touran. Hon sa att hon såg det i min beställning men förde ändå en extra anteckning på detta. Så en kvart senare kom bilen då, tror den var tämligen punktlig dessutom överraskande nog. Det var en låg bil som jag kunde komma in i, allt väl så långt. När vi väl var inne i bilen och stolen packats in så for vi direkt upp på E4 och sedan började äventyret på riktigt! Chauffören var visserligen trevlig och relativt pratsam och så, precis som jag vill ha det på en så pass lång resa. MEN! Han körde som om han hade stulit bilen! Från det han körde upp på E4 tills han körde av samma väg så var han aldrig under 120 km/h! Vilket kanske i och för sig var tur, för annars hade vi nog fått motionera lite om vi skulle hinna i tid till konserten! In på globenområdet kom vi utan bekymmer, men sedan skulle vi hitta på rätt ingång med. Vi stannade och frågade folk flera gånger och jag tror inte jag överdriver nämnvärt om jag påstår att ett antal hjärnceller brändes sönder i skallen på chauffören. Men till sist så kom vi iallafall rätt!

På vägen hem sedan då så ringde chauffören och funderade på hur han skulle hitta på oss. Det stod i hans beställning exakt vilken ingång han skulle till, men ja som sagt, skyltningen lämnade lite i övrigt att önska! Så jag skickade över telefonen till L som fick försöka guida honom rätt. Efter mycket om och med kom L tillbaka med telefonen till mig och sa att han trodde att det skulle funka nu, men om han inte hittade skulle chauffören ringa igen. Efter en stund gick vi ut på gårdsplanen så att chauffören skulle se oss, och det va nog tur, för en stund senare fick L syn på en Uppsala taxi som kom rullande. Så jag rullade fram lite grann och vevade så han skulle se mig och oss, vilket han också gjorde. Efter detta mindre äventyret så förlöpte själva resan hem utan missöden.

Nu är det dags att dra på sig skämsmössan! Jag lovade ju sist vi sågs att jag skulle skriva efter första matchen mot Mullsjö. Den planen gick som ni nog märkt om intet! Likaså efter den tredje matchen i serien om sju eftersom match två spelades i mullsjö. Ska villigt erkänna att jag inte helt säkert minns hur det gick i respektive match, men Storvreta gick segrande ur matchserien som helhet! Det vet jag med säkerhet! Detta efter vinst i den sjätte matchen som spelades i mullsjö, och i finalen ställdes 'vi' mot regerande svenska mästarna Falun.

Rivaliteten mellan Storvreta och Falun som lag sträcker sig långt bakåt i tiden. De senaste 8 åren så har lagen vunnit SM-guld fyra gånger var! Så att påstå att dessa två lag står i en klass för sig just nu är ingen överdrift!

Inför finalen pratades det om århundradets match, och hypen visste inga gränser! Alla, inklusive Yours Truly, förväntade sig en jämn och tuff kamp. Ingen hade blivit förvånad om matchen gått till förlängning, eller rent av straffar! Och inledningen på matchen såg ut att infria dessa högt ställda förväntningar! Lagen följdes åt ända fram tills 2-2 på resultattavlan. Efter detta så la Storvreta in en växel till och lämnade Falun efter sig i dammet. Matchen slutade till sist med jordskredsseger med 6-2 för Storvreta. Traditionsenligt skedde ett storslaget firande av de nya SM-guld medaljörerna på Stora Torget i Uppsala dagen efter finalen. Ska medge att jag inte var med på vare sig finalen i sig eller firandet på torget. Däremot så kollade jag på matchen genom webb-tv.

I förrgår så firade jag min 32 födelsedag med sedvanligt restaurangbesök med familjen på kvällen, och innan dess biobesök. Vi såg på den senaste delen av filmserien om Avengers. Den filmen är helt klart sevärd om man gillar superhjältefilmer i typiskt Amerikanskt stuk! Jag hade önskat mig saker som är bra att ha när man bor själv, och detta fick jag med, men även en ny somrig skjorta! Ska lägga ut bild på den vid tillfälle.

För ett halvår sedan måste det ju börja bli vid det här laget så köpte jag biljett till Bryan Adams konsert på globen i stockholm. jag har föga oväntat varit taggad på den här konserten ända sedan dess! Nu på söndag så är det äntligen dags! Jag är så nyfiken på att få se hur bra han är live kontra Bruce Springsteen som jag ju redan hunnit med att se fem gånger! Känns ju inte som någon direkt högoddsare att han kommer spela Summer of '69, men vilka andra låtar? Även detta är jag omåttligt nyfiken på att få reda på! Känns just nu som att timmarna släpar sig fram olidligt långsamt!

Men nu ser jag att klockan visst har skenat iväg med mig så jag borde krypa i sängs. Men jag hoppas att jag fortfarande har någon som eventuellt läser det jag skriver fastän det går så lång tid mellan inläggen!? Jag ska inte kaxa upp mig och lova något inlägg den här gången för dessa löften har jag ju alltid fått äta upp tidigare. Men oddsen att det ska komma ett inlägg någon dag efter konserten känns ganska lovande, det måste jag medge!

Så kom den slutligen, karriärens sista match! Efter 16 säsonger, varav 9 i Uppsala Basket, väljer Rickard Eriksson att lägga basketskorna på hyllan. Låt oss ta en stund att ta in detta... 16 säsonger... det är ju helt sjukt! Visst att detta även var lagets sista match för säsongen i och med att man inte tog sig till slutspel, men att få delta i hyllningarna till denne extrema idrottspersonlighet var en ynnest! Jag vågar påstå att vi alla som var på plats i IFU Arena ikväll hoppades att Rickard skulle få kröna sin karriär med en vinst i sin allra sista match. Detta blev dock inte fallet som rubriken på det här inlägget nog avslöjar.

Jag måste erkänna att jag inte längre minns hur den första kvarten slutade, men i halvtid ligger Uppsala Basket under med endast två poäng. Hoppet om en vinst lever i allra högsta grad! Sedan börjar då den tredje kvarten. Uppsala visar en sanslös effektivitet och sätter en lång rad med treor och spelar som gudar. Tredje kvarten av fyra slutar med Uppsala i ledning med smått sanslösa 14 poäng och en seger ser ut att vara nära förestående.

Ganska snart efter att domaren blåst igång den fjärde kvarten står det dock klart att Uppsalas spel har gått i fullkomligt baklås. Bollen studsar på ringen, hela korgen hoppar bakåt just som bollen ska gå i. Kort sagt, ingenting går som det borde! Samtigt så är försvarsspelet uddlöst eller i vissa fel existerar det inte. Dessa två aspekter leder ofrånkomligt till att den till synes ointagliga ledningen snabbt krympte. Med 3 minuter kvar på matchklockan är ställningen 80-78 och Norrköping tar timeout. Denna timeout visar sig bli fatal för Uppsala. Direkt efter att spelet återupptagits så sätter Norrköpings väldige center en dunk till likaläge 80-80. Situationen blir ännu värre när ännu en tvåa går i korg för Norrköping! En furiös kamp mot klockan inleds därmed för Rickard och Uppsala. En kamp man dess värre förlorar och därmed går även grundseriens sista poäng till Norrköping som redan sedan innan är klara för slutspel!

Klart gladare tongångar råder i Uppsalas andra storklubb Storvreta IBK. Laget är nu klara för att på tisdag 3/4 inleda semifinalsspel mot Mullsjö AIS. Detta efter att ha slagit ut FC Helsingborg med klara 4-0 i matcher i kvartsfinalen. Utan att ha någon personlig insikt i laget som sådant gissar jag på att optimismen just nu sjuder i klubben, och att suget efter att få spela matcher igen är stort! Ska försöka delge er mina intryck från den matchen med när den väl är spelad!

Ber slutligen om ursäkt att det har varit så dåligt med uppdateringar nu den senaste tiden, siktar på att bli bättre nu framöver och hoppas att ni vill fortsätta följa mig och mina bravader!

Den här senaste veckan är sannerligen inte den starkaste i ULs historia! Och deras fadäser på senare tid har definitivt drabbat mig om vi säger så!I måndags var jag till Gränby och när vi började fundera på att åka hem så insåg vi att buss 770 skulle gå på en lämplig tid och dessutom skulle vi slippa byta buss på stan! Perfekt! Eller?

När bussen väl kom så var det ett flertal trappsteg in i bussen, vilket vid första ögonkastet gör det omöjligt för mig att åka med. Dock fick jag syn på en rullstolsdekal på sidan av bussen vilket vi tolkade som att det ska gå att åka med den här bussen även om man sitter i rullstol. Så min assistent gick fram och frågade hur man ska komma ombord med rullstol. Hon får till svar att UL har utrustningen som krävs till hands men den har inte monterats in i bussen!?

Så bussen åker vidare utan oss ombord medan vi molokna och mer än en smula irriterade går tillbaka till Gränby centrum och beställer färdtjänst! Jag bör nog även tillägga att färdtjänst blir dubbelt så dyrt för mig enkel väg som bussen. Ja ni hör ju själva? Förlustaffär galore för Troberg för att UL inte kan markera sina bussar korrekt!

Idag var det dags för denna veckas andra fadäs signerad av UL. Eller ja, fadäs är väl att ta i egentligen men aja, får se vad ni tycker och tänker i frågan. Jag skulle på match på IFU arena på söndagens eftermiddag. Valet stod mellan färdtjänst vs buss, och som jag nämnt innan är färdtjänst nästan dubbelt så dyrt. Valet blev mot bakgrund av detta ganska enkelt. Vi hittade en buss som skulle ta oss till IFU just under en halvtimme innan första tekning, perfekt, då hinner jag med lite saker som nödvändigt behövde hinnas med innan matchen började. Vi skulle varit där 16:32 enligt tidtabell, vi kom dit 16:58! Varför då undrar ni bergis? Det ska jag nu berätta om har jag tänkt...

Vi gick ut till busshållsplatsen med några minuters marginal eftersom bussen mycket väl kan komma och gå flera minuter innan utsatt tid om det vill sig. Men den utsatta tiden både kom och gick utan att någon buss syntes till. Det var ett par minus i luften och vi började få kallt, så efter ett tag började vi diskutera om vi skulle gå hem igen och ringa efter en färdtjänst. Men just som åtminstone jag var beredd på att gå hem så kom bussen rullande, tio minuter för sent! Det betydde att vi missade anslutningsbussen som skulle ta oss från mosken till IFU. Så vi ställde in oss på ytterligare tio minuters väntan i kylan. Dessa tio minutrarna förvandlades till en kvart eftersom även anslutningsbussen var sen! Detta betydde att jag missade de 3 första minutrarna på matchen på grund av de grejer jag måste göra innan jag kunde sätta mig och titta på matchen!

Nu över till det betydligt roligare den här kvällen, nämligen matchen! Den spelades mellan Uppsalas stolthet Storvreta IBK och Mullsjö anförda av David Gillek. Den första perioden bjöd på fart, läckra passningar med påföljande likaledes läckra målvaktsräddningar från båda lagen. Den slutar 1-0 till Mullsjö efter mål av nyss nämnda David Gillek. Storvreta spelar på inga vis en dålig första period, utan de trummar på med sitt spel och har förtroende för sin egna spelidé. Ett förtroende som även visade sig vara befogat när den andra perioden drog igång.

Den andra perioden bjöd på betydligt fler mål. Storvreta både kvitterar och tar ledningen, detta med bara cirka 30 sekunders mellanrum. Detta sker halvvägs igenom mittenperioden, och därmed halvvägs genom matchen som helhet. Dock lyckas Mullsjö om igen kvittera genom David Gilleks andra mål för kvällen. Storvreta lyckas återta ledningen precis i slutet på den andra perioden och detta blir också slutresultatet för den perioden.

Den tredje perioden tog målskyttet fart på riktigt. Mullsjö kvitterar efter drygt fem minuters spel, men bara en kort stund senare återtår storveta ledningen. Den här gången släpper inte Storvreta in Mullsjö mer i matchen utan kan glida ifrån till en komfortabel seger med 7-3.

Lite kuriosa från matchen, plus mina egna tankar kanske? Rent publikmässigt var det en perfekt match för oss innebandyälskare som jag nämnde innan. Mycket folk, nästa 2500 personer, bidrog till att stämningen runt om planen var hög. Även på planen var stämningen förhållandevis god om än tuff! Det delades ut en rad smällar åt alla de håll och kanter, men ingenting anmärkningsvärt fult. Även om den som skrev matchprotokollet hade fullt upp i och med dels alla målen och dels att det delades ut en massa utvisningar åt båda håll. Powerplay (en man mer på banan på grund av utvisning) rosade inte direkt marknaden för något dera laget, så lagens boxplayuppställningar hade en relativt enkel uppgift. Boxplay är då motsatsen till powerplay det vill säga när ena laget har en eller flera man i utvisningsbåset!

Jag vet att detta inlägg blev väldigt långt, och säkerligen tråkig läsning för dem av er mina kära läsare som inte gillar sport. Men jag kan lova att framtida inlägg mestadels kommer att handla om annat än sport! ack för att ni tagit er tiden att läsa vad lilla jag har att säga och på återseende!

Som jag nämnde innan så är jag ganska ny i bloggsvängen så ni som eventuellt följer mig får ursäkta om det den närmsta tiden blir mest blaha-blaha-inlägg från mig. Men jag gillar att skriva så jag tänkte att varför inte ge det en chans liksom?

Så jag tänkte ge er en liten peak in i mitt liv som ju utlovades i mitt förra inlägg. Fredagar är av tradition sedan en tid tillbaka 'min' dag att fixa mat åt familjen på. Resten av tiden är det oftast mamma eller pappa som lagar maten jag äter. Just idag kände jag att jag ville testa nåt nytt och som så många gånger förr när man saknat/sökt inspiration så gick man in på Google. 'Google är din vän' är ett av få ordspråk som faktiskt stämmer i verkliga livet!

Googlingen ledde mig in på först Ica och sedan Mitt kök. På Icas hemsida hittade jag ett recept på laxtacos som va nå helt ljuvligt gott! Dock så ingick i detta recept att man skulle servera tacosen med salsa gjord på avokado. Jag är allergisk mot avokado, och en avokadosalsa utan avokado kände inte jätterimligt så då fick det bli en googling till, denna gång för recept på en salsa jag kan äta utan att bli sjuk!

Sajten Mitt kök levererade det jag sökte, som så många gånger förr! Där hittade jag ett recept på en tomatsalsa som dessutom verkade enkel att göra, så jag beslutade mig för att testa detta recept. Varken jag eller pärona blev direkt besvikna i detta fallet heller! Dock kände jag redan när jag gorde salsan att man nog får se till att ta försiktigt av den, åtminstone till en början då vi inte visste hur stark den skulle komma att bli! Det skulle nämligen vara chili i salsan, och ja ni som käkat chili vet att det är en stark frukt!

Dock visade det sig när vi åt att den inte alls var så stark som jag/vi fruktat, den hade ett lagom sting så det kändes att det var chili i men kändes inte för starkt. Även tacosen blev god, jag har länge varit nyfiken att testa laxtacos och nu när jag hittade ett recept så vore jag ju dum om jag inte testade det!

Men nu får det bli att slå sig ner framför teven och kolla på till att börja med Drömpyramiden följt av Idol. För er som undrar är min favorit i årets Idol Chris Kläfford. Han står i en klass för sig enligt mig, finns ingen som riktigt är i närheten av hans klass!

På återseende!

Detta är mitt första inlägg i en blogg på jag vet inte hur många år som nämns i rubriken. Brukade ha en blogg förut, men på grund av ganska extrem inaktivitet från min sida så försvann den bloggen så nu har jag skapat en ny!

I den här bloggen tänker jag skriva ner mina personliga funderingar och tankar, uppblandat med händelser ur mitt liv och lite annat smått och gott som jag känner för! Kommer även att skriva allmänt om livet i stort och lägga fokus på hur det är att leva livet i rullstol.

Jag bör nog även förvarna om att den här bloggen sannolikt kommer bli allt annat än PK! Så, nu har jag varnat er, nu är det upp till er om ni vill och törs följa mig i mitt nya liv som bloggare! ;)